2011-03-21
16:19:03
Sanningen är :
Jag vet inte hur jag ska börja..
P U S S & K R A M
/ F
Men sanningen är att jag inte känner mig som alla andra.
Känner mig bortglömd..
Ned trampad,
Förstörd,
Helt borta och allt är bara för mycket!
Hur ska jag kunna bearbeta saker och ting när de bara komma nya saker?!
De går inte att göra de.. hur fan ska jag kunna göra de?
Sova dåligt, få raseri utbrott, känna oro och allt..
Hur ska jag kunna bearbeta saker och ting när de bara komma nya saker?!
De går inte att göra de.. hur fan ska jag kunna göra de?
Sova dåligt, få raseri utbrott, känna oro och allt..
Ska man behöva leva såhär?!
Seriöst jag hatar de bara ärligt talat.. Önskar jag slapp sånt här...
Önskar jag fick leva som de andra, ett bra liv...
Har så lite tid..
Seriöst jag hatar de bara ärligt talat.. Önskar jag slapp sånt här...
Önskar jag fick leva som de andra, ett bra liv...
Har så lite tid..
så mycket jag vill göra.. men kan inte..
Har ingen energi.. Kan inte verkligen..
Den energin som fanns där finns inte där längre..
Illa men sant..
P U S S & K R A M
/ F
Kommentera inlägget här:
