2012-01-12
16:02:33
Längtan
Jag var lycklig, jag mådde bra.
Allt var så bra, så perfekt.
Något jag bara trodde man kunde drömma om.
Allt var verkligen bra.
Men plötsligt så hände det något, som något smällt en bomb.
Eller som ett tåg som spårar ur liksom.
Jag agerade så mycket konstigare.
Allt började sätta sina spår som i ny snö.
Lika fast som sten blev jag.
Allt spårade bara ur.
Alla bråk, allt som jag ser, allt som jag hör, ja precis allting spårade ur.
Jag trodde aldrig att det skulle gå så långt.
Men nu vet jag...
Kan det inte bara ta slut?
Kan allt inte bara bli som förut?
Det som var så bra, alla skratt och hur glad man var.
Jag saknar dem.
Jag längtar efter dem.
Kommentera inlägget här:
