Romars

2012-07-14
01:39:29

En dag i taget...
En dag till en annan.
Från ett leende till ett gråtfyllt ansikte.
Så känner jag mig.
Tom, bottenlös och helt vilsen.
Jag behöver dig som ett ljus!
Sönder huggen av den smärta jag lever med.
Det är som tusentals knivhugg för varje snedsteg man tar.
Varför? Varför ska det vara så?
Det är så svårt att välja rätt väg, vilken ska jag välja?!
Hur vet jag att det blir rätt?
Det är tack vare dig jag vet att det blir rätt, när det känns rätt är det rätt.
Skratt, leenden och ord som är falska.
Jag kan inte ljuga längre, kan inte låtsas, detta är sannigen om mitt liv.
~
Försöker och försöker...
Men det känns som om någon står där och stampar på mina fingrar,
precis som om denna vill att jag ska falla.
Hur ska jag orka stå emot detta?

Om jag faller, tar du emot mig då?
Om jag gråter, tröstar du mig då?
Om jag behöver dig, finns du där då?

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: